biebernovelleer

___________________________________________________________________________________________________________

- Ha! nu får jag göra igen!! Sa jag och kollade retsamt på Justin!

- ähh..

Jag väntade på att klotet kom igen och snart kom det upp rullande, jag tog klotet och kastade det. Men denna gången blev det en spärr.

- Haha, vem är det som är super nu då? Sa Justin och slog mig lätt på amen.

- Jag för jag är super bra på att förlora!

- Ja det kan jag ju inget annat än att hålla med dig om.

- Men jag gjorde mig faktiskt till för din skull..

- Vi kan väl säga så. Men vart ska du bjuda mig på mat då. Frågade Justin och blinkade.

- Stans godaste pizzeria. Sa jag och log stolt.

- OH MY BIEBER ÄR INTE DU JUSTIN BIEBER?? Sa någon.

Jag kollade bakåt och där stod 3 tjejer. Alla stod med öppen mun.

- Ehm jag är väl det? Sa Justin.

Dom gick fram till Justin och började snacka och sånt. Så länge la jag tillbaka våra klot, jag kände att jag inte ville störa dom. Visst kände jag igen tjejerna men inga jag snackar med så. När jag hade lämnat kloten satte jag mig på en soffa som fanns där och kollade på när Justin snackade med tjejerna. Det värkade som dom avslutade samtalet och skulle ta ett kort, Justin log sitt underbara leende och dom tog kortet sen kollade han på mig och började gå mot mig. Jag kollade på han och log och han log fortfarande sådär perfekt och jag smälte nästan.

- Ska vi gå då? Frågade han och avbröt mina tankar.

- Javisst!

Vi gick och tog på våra ytterkläder sen gick vi mot stan eftersom att bowlinghallen låg lite utanför stan. Vi gick och snackade om bowlingen och snart var vi framme på gatan där pizzerian låg.

- Du har ju nära ''hem'' sen iallafall. Sa jag och pekade på hotellet som låg längst ner på gatan.

- vad gött!

Jag öppnade dörren till pizzerian och snabbt efter kom Justin. Vi snackade lite om vad vi skulle ha och tillslut bestämde sig båda att vi skulle ha kebab pizza med mild sås. Jag gick fram till kassan och sa vad vi skulle ha sen betalade jag. Sen gick vi och tog två glas och tog drick sen gick vi och satte oss vid ett bord som låg intill en tegelvägg. Klockan var 8 så det var inga andra där, bara dom som jobbade där. Det tog inte lång tid innan en utländsk man kom med pizzerna till oss och vi började äta och snackade samtidigt.

- Berätta om dig själv. Sa Justin helt plötsligt.

Hon började tänkta en stund och såg funderande ut, men söt var hon.

- Jag hatar mörker, jag sover med sockarna på, jag HATAR folk som knäcker fingrarna, det ljudet är så äckligt, jag har migrän,jag har tre syskon, två äldre bröder och en lillasyster men vi har inte samma pappa, min mamma och pappa är skilda, spelar fotboll och aa jag vet inte, vill du veta något mer?

- Haha, jag kommer väl få veta mer så småning om.

- ''så småning om''?

- Ja, i framtiden.

- Hehe, ja.. eh, just det.. Berätta om dig då? Sa hon och tog en tugga på sin pizza.

- Jag trodde redan du visste allt om mig.

- Du en sak ska du ha klart för dig, bara för att jag lyssnar på din musik och gillar den betyder det inte att jag vet allt om dig, jag har inte nått med ditt ''privatliv'' att göra, din musik kommer värken bli bättre eller sämre för det. Sa hon och blinkade retsamt mot mig med ett leende.

wow, sa hon nyss det där. Jag tyckte väl att det var lite konstigt när hon inte visste vem Kenny var. Men detta är ju bra för då kan jag verkligen lära känna henne och hon mig.

- Okej. Min mamma och pappa är också skilda, jag har spelat fotboll och hockey men slutade med det när jag sångare, har en lillebror och en lillasyster men vi har inte samma mamma och jag har en hund som heter Sam.

- Du glömde en grej..

- Vadå?

- Duktig på bowling. Sa hon blinkade.

- Haha, just det.

Vi fortsatte äta och prata lite smått. När vi var klara tackade vi dom som jobbade där och gick sen ut. Jag gick med Justin nerför gatan, när vi hade lunkat ner för den korta baken så stod vi utan hotellet.

- Hej då. Sa jag.

- Hej då och tack för maten förresten.

- Haha, lugnt jag fick ju ta den smällen. Sa jag och blinkade.

Justin småskrattade bara lite sen gav jag han en kram och jag kände hur hjärtat klappade lite snabbare, hmm.. Jag släppte hon och kände kylan mot mitt nakna ansikte. Jag vände mig om och började gå mot bron. När jag gick på bron kollade jag mot skogen och började genast ångra att jag inte bad mamma hämta mig. Jag tyckte jag hörde någon skrika, men jag inbillade mig nog bara för när jag vände mig om var ingen där.

När jag hade gått över bron och började gå genom skogen var det riktigt mörkt. Snön jag gick i knaprade sådär som det gör när det är kram snö och det kändes som att någon tittade på mig. Rädd som jag var tittade jag runt i den mörka skogen som omringade mig. Jag tyckte jag hörde steg bakom mig men när jag tittade bak såg jag bara mörker. Gatu lyktorna lös på den lilla gång/cykel banan och jag var nära en som var trasig. Där var det mörkt, riktigt mörkt. Jag kände hur jag rös från tårna och upp till huvudet och jag vet inte om det berodde på kylan eller att jag var rädd. Jag tog händerna i kors och drog kappan tightare runt mig så att det skulle bli lite varmare. Jag kom nu till den trasiga lyktan och gick sakta och försiktigt under den. Jag var helt spänd i axlarn, jag klämde nästan öronen med dom.

- buh. viskade någon tyst.

- AHHHHHH! skrek jag, ett riktigt högt tjejskrik och det ekade i hela skogen.

___________________________________________________________________________________________________________

Åhnej, vad ska hända nu med Ida? :(